onsdag 17 september 2008

Min resumé

Med många ben och år i andra branscher har jag nu samlat hela min lekamen, med hjärtat och hjärnan i centrum. Det blir lätt lite fånigt och fullt med floskler när jag ska beskriva mitt nuvarande arbete, men jag har hittat hem, rätt - you name it!

Som svenska- och engelskalärare har jag i tio år vridit och vänt på orden för att kittla elevernas nyfikenhet. Många timmars research har ofta utmynnat i en kort muntlig presentation eller en halv A4-sida. Den delen av arbetet har jag alltid älskat, men med åren har lärare ålagts fler och fler (läs tråkigare) uppgifter. Det kreativa arbetet har fått åsidosättas för det administrativa - till slut kändes mitt yrke långt ifrån det jag valt.

Med ett stort jante-troll på axeln motade jag länge bort känslan av att jag kan skriva bra - ibland till och med bättre än så. Nu vet jag att jag kan beröra, informera och roa med väl valda ord. Det började blygsamt med små kommentarer på andras bloggar - nu har jag en egen. Genom ett positivt antagningsbesked från Academedias Reklamskola som råg i ryggen vågade jag till slut tro och lita på min förmåga. (Kursstarten har tyvärr skjutits upp till januari 2009.) Sökte och började en copykurs på Göteborg Design och skickade mail till en mängd reklambyråer. Till slut nappade en medelstor byrå på copyrookiens vädjan.

Genom att vara ensam i min roll på jobbet har jag det tufft ibland, men lär mig nya saker i ett tämligen högt tempo. Det man måste klarar man om man vill!
Till och med det för många tyngsta skälet till att fortsätta vara lärare - sommarlovet - klarade jag utan abstinens. Jag är själv lite förvånad, men eftersom jag inte saknade skolstarten kunde jag nu njuta av mina två veckors ledighet till fullo. När jag sedan återgick till jobbet kände jag mig lyckligt lottat. Den stora skillnaden är att jag jobbade som lärare, men jag är copywriter.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du skriver mer än bra. Skitbra. Starkt av dig att våga byta karriär också. Men du vågade ju följa ditt hjärta, och då blir det så klart bra.
//Johnny

Anonym sa...

Tack!
Att du själv skriver så det ryker (=grymt bra) gör att berömmet smakar extra gôtt.
Ibland är hjärtats väg en omväg och kantad av hinder - då kan det vara svårt att komma i mål. Jag är på väg nu och träning ger ju färdighet, så snart är jag stark nog att verkligen tro på mig själv helt.
/Hannaria