Förlåt mig!

Jag är så ledsen över att jag sårat dig!
Det var inte min avsikt, men just då mådde jag så dåligt att jag inte förmådde göra det på ett bättre sätt. Något bra sätt finns väl inte, men det kunde ha skett med större värdighet och respekt. All kraft jag hade behövdes för att våga lämna vårt liv tillsammans. Har ägnat mycket tid till att försöka förstå varför det blev så här och vet fortfarande inte hur det kunde få gå så långt.
När du säger att jag är kall och att du alltid kommer att hata mig för att jag lämnat dig, blir jag otroligt ledsen. Du kanske tror att detta varit lätt för mig och att jag aldrig tvivlat. Det har varit fruktansvärt tufft och jag har många gånger ifrågasatt mitt beslut, men ändå kommit fram till att det är bäst så här - för alla. Barnen led av våra ständiga gräl om allt och inget, du led för att du inte tyckte jag uppskattade vårt liv tillsammans och jag kände mig ständigt förvirrad och missförstådd.
Det jag önskar nu är att vi kan bli vänner, som hjälper och stöttar varandra. Vi har ju två fantastiska barn tillsammans som behöver föräldrar som mår bra. När jag ser dom tillsammans med dig känner jag bara kärlek, du är för alltid deras pappa och jag vet att du är den bästa dom kan få! Om du letar bland de år av upplevelser vi haft tillsammans, hoppas jag att du kan finna känslor och minnen som gör att du kan förlåta mig.

för alltid mamma till dina barn
J